tisdag 11 september 2012

Sammandrag Havspaddlarnas Blå Band 2012

Ja nu när höstmörkret är här passar det väl att jag gör ett sammandrag av sommarens paddeltur.
Hela Sveriges kust med kajak  :-)  Jag hade anmält mig till HBB, en väldigt unik "utmaning" döpt till Havspaddlarnas Blå Band.
Länk till HBBs hemsida med årets paddlare: Havspaddlarnas blå band

Start i Svinesund: lördag 9juni 2012. kl 10:06
Följe: solo-paddling 
Paddlade dagar: 55st
Paddelfria dagar: 0st
Paddlade km: 2503km
Genomsnitt per dag: 45,51km
Kortaste dags-distans: 24km (första dagen)
Längsta dags-distans: 73km (näst sista dagen)
Tält-nätter: 53st
Under-bara himmel-nätter: 2st
Antal matinköp: 4st
Lakrits intag: x kg
Antal ljudböcker: ca 20st
Målgång Haparanda: torsdag 2augusti 2012 kl 19:20


Jag startade paddla i Halden där jag hittade ett fint undanskymt läge för att packa och sjölägga den väldigt tungt lastade kajaken. efter 7km paddling kunde jag se denna syn där gamla Svinesunds-bron(HBB-starten) inramar den nya.

De första dagarna var inte alls bara sol och medvind men efter vad som skulle komma så minns jag de som så. Bohusläns turismen hade inte kommit igång än(ett bevis på att det inte var varmt & soool) och det var lugnt och skönt i den väldigt fina skärgården.  Jag använde också de första dagarna till att komma in i paddel-rutinerna och så att säga varva ner och hamna mer i balans med omgivningen =D

Den kraftiga syd-västliga motvinden kom när jag passerade Göteborg och nu började kusten också bli oskyddad av öar. Jag fick stund-vis verkligen pressa mig fram och när jag sökte skydd för att inta lunch och fylla vatten i småbåts-hamnen i Varberg låg seglarna och tryckte och tittade stor-ögt på mig. Vågorna rullade in från höger sida, alltså utifrån som vanligt och för att kunna följa de blir jag sittandes och titta utåt öppet hav mest hela tiden :/  Men ibland vid rundningen av någon udde kunde jag få riktig surf på väg innåt. Även om jag tyckte jag låg tillräckligt långt ut så gjorde jag ett dåligt beslut att gena över ett sten-udds-grund vilket jag ångrade i samma stund som våg-dalen framför avslöjade en sten och våg-toppen bakom knuffade mig framåt! det blev inget skrapande, mer ett ryck innan vågen lyfte mig över, jag trodde inte det var så farligt och fortsatte paddla.

Kölen längst fram fick ta stöten och jag upptäckte vid natt-lägret att det  hade blivit en liten innbucktning i glasfibret ,  jag kunde pressa tillbaka den och ersätta den sönder-trasade gelcoaten med ny. Får vara glad att det var där glasfibern är som starkast att smällen tog + att kajaken är väl-byggd.
Mitt pressande i motvind och försök till att tima vädret fick sin belöning när jag kunde lägga ut från Tylön och som bilden visar ta sikte på andra sidan av Laholmsbukten(21km) i "fika-väder"  =D

Med risk för att bli inblåst passade jag på att korsa Skälderviken i samma veva och kunde efter otaligt antal paddeltag i öppet vatten njuta av Kullaberg i kvällssol. Förutom Kullen så infann sig en härlig Danmarks känsla både från sandstränder och byar + att jag kunde se det röd-vita landet. Jag kände nog också att det rör på sig, att delmål ett var förbi, att jag klarar det här, och att få vara på tur med kajak är så häftigt =))

Utsikt från tältet som är placerat på taket på en gammal gräsbeväxt bunker, stranden är en naken-badplats!
Och hur hamnade jag här natt 13? jo som vanligt så sov jag tills jag vaknade och sen efter 3timmar(ja det är sant , jag använde oftast bortåt 3timmar på att komma iväg på morgonen, men skönt och mitt sätt att koppla av) kunde jag börja dagens paddling som var den varmaste hittills, och jag fick förutom solskyddskräm även paddla i handskar och täcka ansiktet för den brännande solen. Efter att ha paddlat igenom Helsingborgs stora hamnområde blåste det upp kraftigt och jag fick pressa mig framåt igen, att leta lämplig allemansrätt-camping från kajak är inte alltid så lätt, först ska det ju gå att ta sig i land utan att krossas mot stenar, sen ska det ju inte vara i trädgården till Svensson osv, dessutom så ska det ju vara i lämplig tid då man vill sluta paddla och helst inte när det har blivit mörkt, dessutom så kan vädret spela in då man inte vill gå iland när det regnar eller som i detta fall att det blåser kraftig motvind och man vill gå iland! ibland så blir det en del velande och det är ju alltså inte så konstigt att man hamnar på sådana här ställen, vilket kan visa sig vara ett väldigt häftigt ställe :-) 

Malmö med Turning-Torso i bakgrunden. Midsommar-afton. Dansbands-musik från "grannarna". växlande (regn)midsommar(dimma)väder(sol). Långgrunda vatten. Sand mest överallt. Två stora städer nära med ett (låt-vara nerlagt) kärnkraftverk mitt i mellan!. Jag sover som vanligt som en sten på tur och behöver heller inte lika lång sömn som annars, blir väldans trött mitt på dan bara.

Motvinds-paddeln är framme och jag har passerat Malmö som jag tyckte imponerade! det gjorde också Öresunds-bron. Den delvis hemmagjorda däcks-väskan är som vanligt fylld med massa gott som man kan unna sig när kroppen gör ett så gott arbete. En bra Ljudbok att lyssna på (för sinnet) är också min favorit.
Kommer efter långrunda(0,5-1m) vatten(flera km ut) fram till 500m långa Falsterbo-kanalen där ström-slussarna bara var att passera.

Stenshuvud i bakgrunden. Nu har jag börjat paddla norrut och kan söka skydd från den kraftiga frånlands-vinden och njuta av att få komma nära land.
Sydligaste Sverige är passerat och här var de ofta förekommande orden på min tur åter aktuella, regn, kraftig vind. Regnet var regn men vinden var av och till lite jobbig då den som oftast tog vågorna med sig utifrån havet och på något märkligt sätt tyckes vågorna alltid vika av in mot land så att jag fick sidovågor både snett framifrån och bakifrån. Kusten var oskyddad med uddar av sten och ofta sandstränder där i mellan, ibland så bröt vågorna även en bit ut där jag paddlade och jag hade problem med att kunna äta i lugn och ro. Ännu mer problem hade jag med att jag efter flitigt intagande av vätska var tvungen att öppna kapellet för att pinka titt som tätt, då kajaken var väldigt tungt lastad så låg sittbrunsöppningen endast några cm över vattenytan och minsta våg kunde då passa på att skölja in =(  Ja jag överlevde lite vatten =) det gjorde jag också när en av de där stora brytande vågorna jag sett slå bredvid mig nu slog till mig snett bakifrån och trotts ett annars väl fungerande stöd-tag var det hjälplöst mot den här vågen och jag hängde snart där upp och ned för första gången i mitt paddel-liv. Förhållandevis lugnt förde jag paddeln till den in-tränade utgångspositionen för att eskimå-rulla upp, det var bara det att jag inte låg och plaskade i lugna övningsvatten längre och ytan var svår att få koll på. När man plötsligt slängs runt så är ju bara chocken en orsak till att man inte har luft att göra många roll-försök. Jag fick då dragit av kapellet och kom mig ur kajaken, efter lite velande och konstaterande att inga stora bryt var i sikte så fick jag blåst upp flottören och trätt den på Paddeln(medan jag hadde fullt upp med att se till att de vattensäckar jag förvarar bak sittsen inte flöt iväg), jag kunde nu vända kajaken upp-och-ner och sätta mig tillbaks i den för att med hjälp av flottören på paddeln rolla upp. Den ganska vattenfyllda kajaken låg nu ännu lägre i vattnet och jag fick skynda på med att få på kapellet (vilket jag kanske borde ha gjort i vattnet) men det var inte så lätt då det var i o-ordning, skulle jag nu pumpa ur allt vatten så hadde jag att göra, jag valde att paddla in till sandstranden i stället och där möttes jag av flera strandbrytande vågor.
Jag visste att det fans en risk för att gå runt när jag gav mig ut i såna här förhållanden men samtidigt så fanns det med i tankarna att det inte skulle vara direkt farligt(bl a varmt vatten). Slutsats: det hela var en väldigt bra erfarenhet(bl a att jag inte behärskar rollen när det gäller).

Att få paddla nära land och njuta av sådana här fina stenar är härligt, ibland fick jag lust att ta med dom alla hem men erfarenheten säger att dom bara samlar damm hemma och att dom är vackrast i sitt rätta element ditt det är bättre att jag tar mig =) 

Långfärds-paddling innebär ju att man paddlar långa sträckor och således passerar både de "fina" delarna av kusten och de mer "paddla förbi" delarna. Jag njöt av Öster-len, delar av blekinge skärgård och paddlade förbi stengrunden söder om Kalmar. Men såklart så kan vädret spela en stor roll av hur man uppfattar kusten! och kanske njuter man ännu-mer av de fina platserna och solen efter en ned-tur =)

Kanske betraktaren av de här bilderna tycker att det börjar bli tjatigt med fören på kajaken på varje bild men det är ju så jag har suttit och sett i ca 10 timmar om dagen i 55 dagar( här på Kalmar slott). Dessutom kan ju en bild vara väldigt vacker, häftig, fin och alldeles underbar men den kan i alla fall inte konkurrera med verkligheten.
De sedan starten minskande matförråden skulle nu i Kalmar på dag 24 fyllas på för första gången, det blir mer och mer ledig plats i kajaken och lättare och lättare att packa ju mer man äter upp men när man går i handlings-rus tänker man föga på det =) Det märkliga är att den mat jag har haft med mig i 24 dagar har genererat soppor som vida tycks överstiga mängd mat?! bara det att jag dumpat sopporna vid många fler tillfällen(i småbåts hamnar vid vatten-bunkring).

Genvägar är inte alltid sen-vägar och kusten är inte alltid rak med några öar utanför. Oftast går det djupa vikar in och halvöar ut i olika kombinationer och storlekar, och ibland passar det med tex väder att ligga längst ut i ö-världen och glida förbi, ibland måste man helt ut för att komma förbi, och som så ofta längs norra kusten så blev genvägarna väldigt öppna, men ibland kan man med en kajak ta förvånansvärt tajta Genvägar =).
Att jag paddlade med sjökort i skala 1:250 000 (1mm på kartan blir 250m i verkligheten) gjorde inte alltid navigeringen så lätt men gick förvånansvärt bra ändå. Det blev då 10 stora sjökort(kustkort) för Sveriges kust att följa, det har såklart både fördelar och nackdelar att paddla med så liten skala, fördel t ex: 44st kartor i skala 1:50 000 kostar ca 200kr st=8800kr. Nackdel t ex: en ö på 100*100m meter blir bara en liten prick på kartan. Ja jag använde gpsén på androiden några ggr och hade från början tänkt göra ett gps spår varje dag men det blev för ström-krävande och så var det ju det här med solcells laddaren.

En topp 10 lägerplats enligt mig: Lä. Lätt att gå iland. Nära. Avskilt. Kvällssol. Morgonsol. Någorlunda plant. Klippor. Badmöjligheter. Insekts fredat. Ja och så ska den ju vara placerad precis där man vill ha den =)
Jag hade en solcells-laddare som laddade upp ett batteri som jag sen kunde ladda mobil, mp3-spelare mm med, kruxet var bara det att laddaren inte kunde fästas på kajaken då den var lite känslig för vatten och det blev då att jag så fort solen var framme och jag var iland så tog jag fram den det första jag gjorde, ofta gick det tom så långt att jag kollade väder-rapporten noga och kunde ta sen/tidig start,lunch eller kväll beroende på inte bara på vinden utan solen också.

Jag paddlade i tjock dimma vid flera tillfällen, ibland med dyningar som bröt mot klippor jag inte kunde se, ibland längre överfarter med endast kajaken som lyste upp. Kändes en gång som jag var i vildaste vildmarken när upplevelsen ändrades av Glass-bil melodin =/   Kunde faktiskt ofta njuta av de kraftiga o-välkomna natur-scenarion som just tjock dimma, kraftigt sky-fall, stark vind och åska, vad det beror på kan vara att det fick mig att känna mig mer mitt i Naturen.
Mitt önskemål var också att göra paddlingen mer till en vildmarks-tur och höll mig undan civilisationen så gott det gick, jag tror att det fungerade bra för mig för jag kunde koppla bort den andra världen och ansluta den jag var i. Bonusen blev  också att jag verkligen kunde njuta av att gå in i en liten gäst-hamn med allt lyx som en brygga, rinnande vatten och en papperskorg.


Sveriges kust är lång och många områden är värda en tur i sig självt, men när jag som långfärdspaddlare har ett mål långt långt fram blir det mer att jag paddlar raka vägen igenom. Vist har jag lust att göra om HBB och ta god tid på mig och utforska mera på de platser jag trivs och t ex använda de klätterskor och cyklop jag nu lät ligga orörda. Men det som märkligt nog lockar än mera är att med en mera lättdriven kajak och nerbantad utr kunna paddla på än raskare, kan det vara så att man med mer fysisk-utmattelse kommer närmare det som drar och då njuter mer?

Väldiga åskoväder drog förbi  men som oftast höll de sig inne över fastlandet.
Jag träffade förvånansvärt lite kajakpaddlare men när jag gjorde det så var det väldigt trevliga möten och jag blev imponerad över alla som hade full koll på HBB. Att det finns stort intresse för Havspaddlarnas Blå Band är inte att gå miste om, jag hade t ex 10 000 länkade besök på min enkla blogg från  http://www.havspaddlarnasblaband.se/s_arets.html
Att inte fler ger sig på utmaningen har jag funderat på, likaså att det är så många som tvingas avbryta sina turer. Men det kanske är så att de som är driftigast att komma iväg inte alltid är de som är mest förberedda på de utmaningar som faktiskt väntar.
Som så ofta så tog jag min tid på morgonen och paddlade långt ut på kvällen, oftast med bara en landstigning under dagen för lunch ,då jag kunde ses spatserandes runt ätandes pasta-pesto =) Maten ja! det blev som frukost, frukost nr2, lunch, lunch nr 2 och kvällsmiddag, där i mellan mellanmål ca en gång i timmen. Bara vego-mat såklart =D  kan också upplysa om att jag närmast ökade i vikt under turen och nr 2 skedde en gång om dagen utom de dagar jag hade vart och handlat dagen innan för då blev det två gånger ;-)

Skyddade vatten i Väddö-kanal. Vad kände jag egentligen då jag utsatte mig för ensamma milslånga korsningar av öppet utsatt vatten? Under HBB Jurry-mötet med mycket erfarna paddlare kom samtalet in på personer som ofta vistades på hög höjd och hur orädda de verkade, jag kan känna igen känslor för höjd med de för öppna vatten. Man är väldigt utsatt men med erfarenhet och förberedelser så kan man trolla bort rädslorna, ok de finns såklart där ändå i bakhuvudet, men det är kanske bara sunt till en vis grad. Det för i alla fall med sig att de allra flesta korten blir tagna i lugna vatten! och jag som bara babblar om vågor och vind ;-)

Fantastiska kullerstens stränder längs Norrlands-kusten.
Jag trivdes längs norra delen av kusten och vädret påverkade säkert  till den bättre minnesbilden. Jag hade nu kommit in i paddlingen och visst var det härligt att nå riksröse 59 i Haparanda men jag hade gärna fortsatt mitt så invanda kajak-leverne.
Det var en väldig häftig känsla att klara av det jag tagit mig för och nå målet med det hela =D
Foto: Hans Wikblom
Ja så här kunde jag se ut, det är skönt att som sagt va, vara sig själv för en stund! eller 55 dagar =)
Ja visst finns det massor jag som solopaddlare skulle vilja berätta och dela med mig om den här turen men jag har nog babblat på tillräckligt redan.
Det sista att berätta var att jag fick köpt en bil av årsmodell -88 i Haparanda och kunde nu transportera kajaken och mig de 180 milen till Stavanger :-)
/Martin Sundberg
Länk till Jurrymöte